När börjar barn prata? Från joller till meningar
De flesta barn säger sina första ord runt ettårsåldern, men spannet är stort: vanligtvis någon gång mellan 8 och 16 månader. Vid två år pratar de flesta barn och börjar sätta ihop två ord, och kring tre år kommer längre meningar.
Innehåll5 avsnitt
Barn börjar prata i väldigt olika takt. Enligt 1177 (öppnas i ny flik) säger de flesta sina första ord runt ettårsåldern, och sedan växer ordförrådet ofta snabbt mellan ett och ett halvt och två år. Nedan går vi igenom stegen, vad BVC tittar efter vid olika åldrar och när det är bra att söka hjälp.
Barns språkutveckling steg för steg
Åldrarna är ungefärliga. Det är vanligt att ett barn går snabbt fram i språket under en period och mer i rörelser under en annan, ungefär som när barn börjar gå.
| Ålder | Vanligt i den åldern |
|---|---|
| 0–3 mån | Skrik och leenden |
| 4–6 mån | Joller med vokaler |
| 8–10 mån | Stavelsejoller |
| 8–16 mån | De första orden |
| 1,5–2 år | Två ord ihop |
| 2–3 år | Längre meningar |
| 3–4 år | Meningar, 3–6 ord |
De första månaderna: skrik, leenden och joller
Från början kommunicerar barnet mest genom skrik, när hen behöver mat eller tröst. Redan vid BVC-besöken runt 6–8 veckor tittar sköterskan efter svarsleende och svarsljud, alltså att barnet ler och låter tillbaka när du pratar och söker ögonkontakt (Rikshandboken i barnhälsovård (öppnas i ny flik)).
Från ungefär fyra månader börjar barnet jollra, en lek med ljud. Vid sex månader jollrar många med olika vokaler efter varandra, och runt 8–10 månader kommer stavelsejoller där konsonant och vokal sitter ihop, som "ba", "nana" eller "ba-ba-ba". Svara gärna genom att härma barnet: då lär hen sig att man turas om när man pratar.
Första orden: oftast mellan 8 och 16 månader
Innan barnet kan säga ord förstår hen redan en hel del. De första orden kommer vanligtvis mellan 8 och 16 månader och handlar om vardagen, till exempel "mamma", "pappa", "titta" eller "nej" (1177 (öppnas i ny flik)). Ett ord kan betyda en hel mening: "pappa" kan betyda "pappa, jag vill ha mat". Ett ord kan också betyda mer eller mindre än för en vuxen, som när "vovve" används om alla fyrbenta djur.
Flickor pratar i genomsnitt något tidigare än pojkar, men skillnaderna mellan enskilda barn är större än skillnaden mellan flickor och pojkar.
1,5–2 år: ordförrådet växer och två ord blir en mening
Mellan ett och ett halvt och två år kommer ofta många nya ord på kort tid, och barnet börjar sätta ihop korta meningar som "mamma kom" eller "titta bil". Runt tvåårsåldern kan många barn säga från 50 ord till flera hundra, men det varierar mycket. Barnet förstår hela tiden många fler ord än hen själv kan säga.
2–3 år: längre meningar och egna berättelser
Mellan två och tre år blir meningarna längre. Enligt 1177 (öppnas i ny flik) börjar det med två ord, och när barnet närmar sig tre kan hen ofta göra meningar med upp till sju ord. I tvåårsåldern pratar de flesta barn, och familjen förstår det mesta barnet säger. Uttalsfel är vanliga: "tvätta" kan bli "tätta". Rätta inte, säg i stället ordet själv så att barnet hör hur det låter.
Vid tre till fyra år pratar de flesta barn i hela meningar med tre till sex ord och kan göra sig förstådda även av personer de inte känner (1177 (öppnas i ny flik)). Svåra ljud som r, sje- och tje-ljud är fortfarande normala att ha svårt med vid fyra år.
Vad BVC tittar efter vid olika åldrar
På BVC följer sköterskan barnets tal och språk vid flera besök. Rikshandboken i barnhälsovård (öppnas i ny flik), som BVC arbetar efter, beskriver bland annat de här kontrollpunkterna:
- 8 månader: barnet ska jollra, visa intresse för röster och reagera på ljud. Annars kan barnet få remiss för en hörselbedömning.
- 10–12 månader: barnet ska ha ett varierat stavelsejoller, kunna ha gemensamt fokus på en sak och förstå flera ord.
- 18 månader: barnet ska kunna använda ungefär 8–10 ord eller uttryck. Ljudord som "brum" för bil och "vov" för hund räknas. Ännu viktigare är att barnet förstår betydligt fler ord än hen säger och kan följa en enkel uppmaning.
- 2,5–3 år: språkscreening. Vid 2,5 år ska barnet förstå enkla uppmaningar och tala i minst två- till treordsmeningar på det språk hen hör mest. Färre än 25 ord, inga tvåordsmeningar eller svårt att förstå enkla uppmaningar är skäl för remiss till logoped.
Förståelsen är det viktigaste. Enligt Rikshandboken är bristande språkförståelse det som hindrar barnet mest och säger mest om hur språket kommer att utvecklas.
När ska du söka hjälp?
Kontakta BVC om du är orolig för hur ditt barn pratar eller förstår, oavsett ålder. Rikshandboken säger uttryckligen att föräldrars oro alltid ska tas på största allvar. I vissa regioner kan du också vända dig direkt till en logopedmottagning, i andra behövs remiss (1177 (öppnas i ny flik)). Går barnet i skolan är det elevhälsan som gäller.
Tecken som är värda att ta upp:
- Barnet jollrar inte, verkar ointresserat av röster eller reagerar inte på ljud.
- Barnet använder inte gester, pekningar eller ögonkontakt för att kommunicera.
- Barnet har få ord, eller sätter inte ihop ord, jämfört med kontrollpunkterna ovan.
- Barnet verkar inte förstå enkla uppmaningar.
- Familjen har svårt att förstå vad barnet säger vid 2,5–3 år, eller personer utanför familjen förstår inte en fyraåring.
Hos logopeden får barnet en bedömning av tal, språk och förståelse. Ibland skickas barnet vidare till exempelvis en hörselmottagning eller psykolog. Ju tidigare barnet får hjälp, desto bättre, och du får själv råd om hur du kan stötta hemma.
Barn som växer upp med flera språk
Flerspråkiga barn börjar prata vid samma ålder som barn med ett språk, ungefär vid ett år. Har barnet svårigheter med språket syns de i alla språken, och de beror inte på att barnet har flera språk. Du ska därför inte sluta prata något av era språk (1177 (öppnas i ny flik)). Prata det språk du kan bäst, så blir du den bästa förebilden. Vid 18 månader räknar BVC ihop orden på alla språken: säger barnet "vovve" och "dog" är det två ord.
Så kan du stötta barnets språk
Barn lär sig prata tillsammans med andra, i vardagen och i lek. Några råd från 1177:
- Sätt ord på det ni gör. "Nu tar vi på jackan" eller "nu delar vi gurkan och lägger den i skålen".
- Bygg vidare på barnets ord. Säger barnet "ka" kan du svara "Ja, det är en katt, vill du klappa katten?".
- Läs ofta, gärna korta stunder. Peka på bilderna och prata om dem. Barn som får höra högläsning får ett större ordförråd. Låt barnet fylla i sista ordet i en bok hen känner igen.
- Sjung, rimma och ramsa. Sång, rim och ramsor är bra för språket.
- Låt barnet prata klart och visa att du lyssnar. Fråga om du inte förstår, och be barnet visa med en pekning.
En app ersätter inte samtalet, men en stund med en app tillsammans med en vuxen kan vara ett komplement. Vi har samlat appar för barn som passar olika åldrar. Vill du ha något att lyssna på tillsammans i bilen eller vid läggdags finns tips i 10 saker som underlättar bilresan med barn.
Vanliga frågor
När säger barn sitt första ord?
Vanligtvis mellan 8 och 16 månader, och många barn säger sina första ord runt ettårsåldern. Det är stor skillnad mellan barn, och flickor pratar i genomsnitt något tidigare än pojkar.
Hur många ord ska ett barn kunna vid 18 månader?
BVC räknar med ungefär 8–10 ord eller uttryck vid 18 månader. Ljudord som brum och vov räknas. Lika viktigt är att barnet förstår betydligt fler ord än hen säger.
När börjar barn säga meningar?
Korta tvåordsmeningar som titta bil kommer ofta mellan 1,5 och 2 år. Mellan två och tre år blir meningarna längre, och vid tre till fyra år pratar de flesta barn i meningar med tre till sex ord.
Är det normalt att en tvååring inte pratar?
Variationen är stor, men vid 2,5 år räknar BVC med att barnet förstår enkla uppmaningar och använder minst två- till treordsmeningar. Är du orolig ska du prata med BVC, även om barnet är yngre.
Pratar flerspråkiga barn senare?
Nej. Enligt 1177 börjar barn som växer upp med flera språk prata vid samma ålder som barn med ett språk. Fortsätt prata alla era språk hemma.
