Potträning: när barnet är redo och hur ni börjar

Potträning handlar mer om mognad och tålamod än om ålder. Barn är redo vid olika tidpunkter, och det viktigaste du kan göra är att läsa av barnets signaler, erbjuda pottan regelbundet och hålla stämningen lugn. Här är tecknen att titta efter, hur ni kommer igång, vad som är normalt och när det är bra att prata med BVC.

Råden bygger på 1177:s sida om att börja gå på pottan eller toaletten ↗ (öppnas i ny flik) och på Rikshandboken i barnhälsovård om toalettvanor ↗ (öppnas i ny flik), som BVC-sjuksköterskor arbetar efter.

När ska man börja med potträning?

Det finns ingen rätt ålder. Enligt 1177 kan barn mellan ett och två år ofta visa att de är redo, och vid ettårsåldern vill många härma vuxna, vilket kan vara ett bra läge att visa pottan. Rikshandboken skriver att forskningen inte kan peka ut den bästa tidpunkten, men att det inte är bra att vänta för länge: flera forskare kopplar potträning som börjar efter 32–⁠36 månader till fler problem med blåsa och tarm senare.

Välj en period när familjen har tid och när inget stort händer i barnets liv, som en flytt eller ett nytt syskon. Sommaren är ofta enklast, eftersom barnet kan vara lättklätt eller springa utan blöja. Ska barnet snart börja på förskolan kan det vara klokt att antingen börja i god tid före eller vänta tills inskolningen har satt sig. Läs mer i vår guide inför förskolestarten.

Tecken på att barnet är redo

Barnet behöver inte visa alla tecken. Ett eller några räcker för att det ska vara värt att prova:

• Regelbundna tider. Barnet bajsar ungefär samma tid varje dag, ofta efter en måltid.
• Torra stunder. Blöjan är torr längre perioder, till exempel efter en tupplur.
• Ogillar blöjan. Barnet tycker illa om att ha bajs i blöjan eller drar i den.
• Kroppsspråk. Barnet sätter sig på huk, går undan eller blir stilla när det kissar eller bajsar.
• Sitter stadigt. Barnet kan sitta på pottan utan stöd.
• Intresse. Barnet vill följa med på toaletten och härma vuxna eller syskon.

Att barnet kan säga till hjälper, men det behöver inte vara med ord. Många små barn visar med en gest eller ett ljud innan de har orden. Läs mer om hur språket utvecklas i när börjar barn prata.

Så kommer ni igång med pottan

1. Låt barnet bekanta sig. Ställ fram pottan och låt barnet sitta på den med kläderna på, gärna medan ni läser en bok.
2. Erbjud pottan vid naturliga tillfällen. Efter måltider, efter sovstunden och vid blöjbyten. Rikshandboken föreslår att börja någon gång om dagen och sedan öka.
3. Prova utan blöja. Låt barnet vara utan blöja en stund hemma. Trosor, kalsonger eller träningsbyxor gör att barnet lättare känner när det blir blött.
4. Beröm försöket. Ge beröm för att barnet sätter sig, inte bara när något hamnar i pottan.
5. Tvinga aldrig. Låt barnet resa sig när det vill. Tvång kan göra att barnet förknippar pottan med något obehagligt.
6. Låt barnet leda. Vill barnet själv sluta med blöjan, sätt inte på den igen i onödan.
7. Tvätta händerna. Gör handtvätt till en del av varje toalettbesök från början.

Små barn behöver hjälp att torka sig länge, enligt 1177 ända tills de börjar skolan.

Potta eller toalett?

Många barn tycker att pottan är tryggast. Andra vill sitta på den vanliga toaletten som de vuxna, och då behövs en barnsits och en pall för fötterna. Rikshandboken påpekar att det är lättare att tömma blåsa och tarm när barnet sitter avslappnat med stöd för benen.

Om barnet är rädd för toaletten

Låt barnet spola ner en bit toalettpapper och se vad som händer. Är barnet rädd för att bajsa kan det bero på hård mage, som gör ont. Då är det förstoppningen som ska behandlas först, och det kan BVC hjälpa till med.

Hur får man barnet att säga till?

• Använd samma ord. Bestäm ord som barnet kan säga, som "kiss", "bajs" och "potta", och använd dem varje gång.
• Sätt ord på signalerna. När du ser att barnet trampar, håller sig eller går undan kan du säga "Nu kanske det kommer kiss, ska vi gå till pottan?".
• Beröm initiativet. Ge beröm när barnet säger till, även om ni inte hinner fram.
• Fasta tider. Gå till pottan på samma tider varje dag, så att rutinen hjälper barnet att koppla ihop känslan med pottan.

Potträning på tre dagar?

En del föräldrar satsar på en intensiv helg utan blöja och kallar det potträning på tre dagar. Det finns ingen svensk vårdkälla som rekommenderar en viss metod eller ett visst antal dagar. Enligt 1177 slutar en del barn med blöjan på en natt eller en vecka, medan andra behöver veckor eller månader.

Vill du prova en fokuserad helg, gör det på barnets villkor: välj dagar när ni är hemma, ha blöjan av, erbjud pottan ofta och ha gott om ombyten. Märker du att barnet blir ledset eller vägrar, ta en paus. Rikshandboken rekommenderar att backa ett steg och vänta några månader om det blir konflikter.

Olyckor och bakslag

Olyckor hör till. Torka upp, byt kläder och säg något lugnt i stil med "Det kom kiss, nästa gång provar vi pottan". Undvik att bli arg eller ge barnet skuldkänslor.

Bakslag är också vanliga. Ett barn som redan varit torrt kan börja kissa på sig igen vid en infektion eller när något förändras hemma eller på förskolan. Enligt 1177 brukar det gå över efter en tid.

Blöja på natten

Många barn behöver blöja på natten långt efter att de är torra på dagen. Prova utan nattblöja när barnet brukar vakna torrt. Låt barnet kissa före läggdags och lägg ett skydd i sängen. Rikshandboken tipsar också om att dra ner på mjölkdrycker på kvällen.

Är det svårt att veta när blöjan behöver bytas på natten har vi skrivit om att byta blöja på natten. En svag nattlampa i hallen gör det lättare för ett större barn att hitta till toaletten själv.

Det här behöver du

• En potta, eller en barnsits och en pall till toaletten
• Trosor eller kalsonger, gärna flera par
• Gott om ombyten, även i väskan när ni är ute
• Ett skydd till sängen
• Några böcker att läsa vid pottan

När ska du kontakta BVC?

Kontakta BVC om du är orolig eller har frågor om potträningen. 1177 rekommenderar också att du hör av dig om:

• barnet verkar ha ont när det bajsar
• ett barn som är äldre än fem år kissar på sig på dagen eller natten, särskilt om barnet själv besväras av det
• ett barn som är äldre än fyra år bajsar på sig.

Att kissa i sängen flera gånger i veckan efter fem års ålder kallas sängvätning, och det finns hjälp att få. Behöver du råd direkt kan du ringa 1177.