Mjölkstockning: så förebygger och lindrar du den
Du minskar risken för mjölkstockning genom att barnet får ett stort tag om bröstet, att du ammar regelbundet när barnet visar hunger och att behån inte sitter åt. Får du ändå en öm knöl: fortsätt amma, börja på det ömma bröstet och undvik att massera hårt.
Innehåll5 avsnitt
Mjölkstockning är ett av de vanligaste besvären när man ammar, och det gör ont. Den goda nyheten är att mycket går att förebygga, och att du ofta kan lösa en stockning själv. Här är vad som orsakar den, hur du minskar risken och när du ska söka vård, enligt 1177:s sidor om mjölkstockning (öppnas i ny flik) och om hur du ammar (öppnas i ny flik).
Vad är mjölkstockning?
Vid mjölkstockning har en eller flera mjölkgångar i bröstet täppts till, så att mjölken inte kommer ut. Det känns som en knöl eller en förhårdnad i bröstet. Vanliga symtom enligt 1177:
- en hård knöl eller förhårdnad under huden
- ont, och huden över knölen är varm och öm
- feber, ibland med frossa
- att du mår dåligt, med värk i musklerna eller huvudvärk
- att det gör ont när du ammar.
Ibland har bröstvårtan sprickor eller sår, eller ser hoptryckt ut efter amningen.
Mjölkstockning eller mjölkstas?
Mjölkstas är något annat. Det kommer när mjölken rinner till, brukar vara tre till fyra dagar efter förlossningen, och gör brösten mycket spända. Mjölkstas sitter oftast i båda brösten och går över på några dagar, medan mjölkstockning oftast sitter i ett bröst, enligt 1177 om besvär i början av amningen (öppnas i ny flik).
Så undviker du mjölkstockning
1177 räknar upp de vanligaste orsakerna. Det är också där du kan göra mest för att förebygga:
- Ge barnet ett stort tag om bröstet. Ett för litet tag är en vanlig orsak. Ett stort tag minskar risken för ömma bröstvårtor, sår och mjölkstockning. Barnet ska ha en stor del av vårtgården i munnen och läpparna ska vara utvikta. Är vårtgården hård och spänd kan du handmjölka lite först så att den blir mjukare.
- Amma regelbundet. Långa uppehåll mellan amningarna ökar risken. Amma när barnet visar tidiga hungertecken, till exempel söker med munnen, sticker ut tungan eller suger på handen. Det är svårare att amma ett barn som redan skriker.
- Låt inte smärtan bromsa. Gör det ont att amma kan utdrivningsreflexen hämmas, så att mjölken inte rinner till som den ska. Ta hjälp tidigt om amningen gör ont.
- Kontrollera hjälpmedlen. Amningsnapp eller bröstpump som inte fungerar som de ska kan bidra. Pumpar du, välj en pump som passar ditt behov; i vår guide jämför vi bröstpumpar för olika behov.
- Undvik behå som sitter åt. En för tight behå kan hindra mjölken. Packa gärna en amnings-bh i BB-väskan.
Vad gör du om du får mjölkstockning?
Det mesta kan du göra själv. Råden från 1177:
- Fortsätt amma när barnet visar att det är hungrigt. Amning är det mest effektiva sättet att tömma bröstet. Börja gärna på det bröst som har stockningen, eftersom barnet suger som mest aktivt i början.
- Prova en annan amningsställning, till exempel med barnets haka mot det område där stockningen sitter.
- Hud mot hud, lätt beröring eller massage av axlarna kan öka frisättningen av oxytocin, som hjälper mjölken att rinna.
- Massera inte hårt. Att trycka och massera bröstet kan göra besvären värre.
- Handmjölka eller pumpa om det gör för ont att amma eller om trycket inte släpper. Du kan låta bröstet vila, men töm så mycket att trycket lättar.
- Kyla eller värme. En kylklamp inlindad i en tygbit, eller is i en påse, kan minska svullnaden och smärtan. En varm dusch före amningen kan kännas skön. Du kan växla mellan värme och kyla.
- Smärtstillande. Receptfria läkemedel med ibuprofen eller paracetamol kan användas. Fråga på apoteket om du är osäker på vad som går bra när du ammar.
Undrar du över annat som påverkar amningen kan du läsa om alkohol vid amning.
När ska du söka vård?
Behöver du hjälp med amningen kan du kontakta BVC, barnmorskemottagningen eller en amningsmottagning, om det finns en där du bor. Ibland räcker ett videobesök med barnmorska eller läkare. Du kan alltid ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning.
Enligt 1177:s sida om knöl i bröstet (öppnas i ny flik) ska en mjölkstockning som inte går över undersökas av läkare. Kontakta en vårdcentral om det känns som att du har en böld i bröstet.
Behandling och komplikationer
Bakterier kan komma in i bröstet genom sår eller sprickor på bröstvårtan och orsaka en infektion. Då kan du behöva antibiotika, som en läkare skriver ut. I sällsynta fall blir infektionen en bröstböld, en samling var i bröstet. En böld behöver tömmas, och läkaren gör det med en nål med hjälp av ultraljud eller lägger in ett litet mjukt rör några dagar. Oftast behövs också antibiotika.
En del tycker att akupunktur hjälper dem att slappna av och lindrar smärtan. Prata med barnmorskan eller läkaren först.
Vanliga frågor
Hur undviker man mjölkstockning?
Se till att barnet har ett stort tag om bröstet, amma regelbundet när barnet visar tidiga hungertecken, undvik en behå som sitter åt och kontrollera att amningsnapp eller pump fungerar som de ska. Det är de vanliga orsakerna enligt 1177.
Ska man fortsätta amma vid mjölkstockning?
Ja. Enligt 1177 är amning det mest effektiva sättet att få ut mjölken. Börja gärna på det bröst som har stockningen. Gör det för ont kan du handmjölka eller pumpa i stället.
Ska man massera bort mjölkstockning?
Nej, inte hårt. 1177 skriver att det kan göra besvären värre att trycka och massera bröstet. Lätt beröring, hud mot hud eller massage av axlarna kan i stället hjälpa mjölken att rinna.
Är det värme eller kyla som hjälper?
Båda kan hjälpa. Kyla, till exempel en kylklamp inlindad i en tygbit, kan minska svullnad och smärta. Värme, som en varm dusch före amningen, kan kännas skönt. Du kan växla om det känns bra.
När ska man söka vård för mjölkstockning?
Kontakta BVC, barnmorskemottagningen eller en amningsmottagning om du behöver stöd. En mjölkstockning som inte går över ska enligt 1177 undersökas av läkare, och vid misstanke om bröstböld kontaktar du en vårdcentral. Du kan alltid ringa 1177.
